“Människor ser man inte så som man ser hus, träd och stenar. Man ser dem i en förväntan att kunna möta dem på ett visst sätt och därigenom kunna göra dem till ett stycke av sitt eget inre. Inbillningskraften formar dem så att de passar in i ens egna önskningar och förhoppningar...”

“Det som binder henne och det som också binder honom är ögonblickets skönhet. Ingenting är ju så vackert som de första ensamma minuterna med någon som skulle kunna älska en och någon man själv skulle kunna älska. Det finns ingenting så tyst som de minuterna, ingenting så mättat med ljuv förväntan. För de få minuterna är det som man älskar, inte för de många som följer. Aldrig mer, vet de, skall något så vackert hända dem. Gladare skall de kanske bli, hetare också och oändligt nöjda med sina egna kroppar och varandras. Men aldrig mer skall det bli så vackert.”

“Så han kommer aldrig att få veta hur mycket jag älskar honom - inte för att han är vacker, Nelly, utan för att han är mera jag än jag själv är. Vad våra själar än är gjorda av så är de av samma slag, och Lintons själ liknar dem lika lite som en månstråle liknar blixten och frosten liknar elden.”

“Det var kejsarinnans far som hade stiftat en lag, att föremål, djur och människor med magiska egenskaper var skyldiga att rapporteras. För det var ju inte lätt att regera i en värld där ett guldträd kunde göra en tiggare till kung och talande djur viskade rebelliska visdomsord till skogsarbetarna.”

“...en av de mänskliga rättigheterna måste vara den att för en tid fådra sig undan allt som händer och sitta så här vid sidan av skeendet,få vända världen ryggen ett ögonblick medan solen lyser och hjärtat fortsätter att dunka.”

“Det har alltid förvånat mig att de dramatiska höjdpunkterna i ens liv så ofta blir förstörda av vardagliga, närmast nedvärderande anmärkningar. Även om dessa inte ledas av illvilja kan man inte komma ifrån att de präglas av stor tanklöshet. Min åsikt är att man alltid bör göra det mesta av en hemsk situation. Dels med tanke på den lokalfärg jag tidigare talat om, dels därför att skräcken på något sätt blir förminskad om man förstorar det skräckinjagande. Dessutom är det roligt att göra intryck. Dessa tankar kan naturligtvis inte fattas av en Joxare. Men förståndets gåvor är ojämnt fördelade och vem är jag att jag skulle betvivla till och med en Joxares dunkla bestämmelse.”