“Kristus var en värdig man att göra uppror mot, för han var själv upproret personifierat.”

“Det var kejsarinnans far som hade stiftat en lag, att föremål, djur och människor med magiska egenskaper var skyldiga att rapporteras. För det var ju inte lätt att regera i en värld där ett guldträd kunde göra en tiggare till kung och talande djur viskade rebelliska visdomsord till skogsarbetarna.”

“Var det möjligt att det bästa sättet att få grepp om sig själv bestod i att lära känna och förstå en annan människa?”

“Att han varit rädd för GB-gubben och rabblat Alfonsramsor, att han börjat bygga med pärlor och att allt han ville var att ligga i hennes säng och läsa Bamse. Jag är så liten.Äntligen förstod han vad det betydde:Bär mej.”

“Etter broderlige samtaler på Bygdø kunne kong Christian rapportere at kongen av Norge var villig til å besøke Stockholm. Så snart krigen var over. Kong Gustaf syntes løsningen var utmerket. "Därefter faller det sig både naturligare och betydligt lättare för mig att fara till Norge för att återgälda hans besök senare." Avtalen hadde altså vært klar. Først måtte krigen være over. Så fikk man se hvilke konger som var igjen å besøke.”

“David satt på golvet med huvudet lutat över badkaret där vattennivån sakta steg. Kanske var det fel av honom att dölja sorgen för Magnus. Men Eva var inte död, han fick inte sörja. Och Eva levde inte, han fick inte hoppas. Ingenting.”