“Ah, min dotter”, sa han. “Arton år och du har redan blivit anklagad för mord,hjälpt brottslingar och dödat fler än de flesta beskyddare kommer att göraunder hela sitt liv.”

“Så han kommer aldrig att få veta hur mycket jag älskar honom - inte för att han är vacker, Nelly, utan för att han är mera jag än jag själv är. Vad våra själar än är gjorda av så är de av samma slag, och Lintons själ liknar dem lika lite som en månstråle liknar blixten och frosten liknar elden.”

“Är du säker på att du blir lycklig av att vara som alla andra?" En tyst viskning; hans andedräkt mot mitt öra och min hals, hans mun som nuddar min hud. Och då tänker jag att jag kanske redan är död. Kanske bet hunden mig och jag blev slagen i huvudet och allt det här är bara en dröm - resten av världen har försvunnit. Bara han. Bara jag. Bara vi.”

“Säjer att jag rymt hit för din skull men ljuger förstås det låter vackrare då ville bara att du skulle ta bort nåldynan från badrummet ställa in kanske mjölk i kylen låtsas att vi lever lika mycket båda tvåstängde dörren för längesen om mej och du bänder loss brädorna men kommer inte in du förstår älskling jag har kilat fast alla öppningar med frusna tårar avbrutna morrhår död hud och blodiga kräkningar har byggt berg utanför av uppsprättade drömmar och klätt in hela trappuppgången i tomhet och du kommer aldrig igenomman kommer aldrig igenommen inimej kom inimej och där nånstans låt mej liksom leva bara”

“Jag har saknat dig, min ängel. Det gick inte en enda dag utan att jag saknade dig i mitt liv. Det plågade mig så mycket att jag började tro att Hank hade brutit löftet och dödat dig. Jag såg ditt spöke överallt. Jag kunde inte glömma dig, och jag ville inte. Du hemsökte mig, men det var bättre än att förlora dig helt.”

“Folk kommer att vara aspackade och skrika 'jävla tjockis' och 'jävla Svullo' efter mig hela kvällen och jag ska bara garva åt skiten och springa omkring med min fåniga hatt.”